MDLN

Idag kom Jessica och Crippe förbi med thaimat. Den smaskade vi i oss på altanen och efter lite snabb lek på lekplatsen blev det ett dopp i poolen för barnen. Moster skvätte vatten på kidsen med sin vattenflaska och hade nog inte förväntat sig att få tillbaka, men det hela resulterade i ett fullskaligt vattenkrig à la 3-5-åringar - dvs att Jessica klarade sig undan rätt så lindrigt då pricksäkerheten inte var den bästa. 

 

Nu är Lars tillbaka från Norge. Men han är i stugan och flytspacklar i hopp om att få hjälp med mattläggning och eldragning så att vi kan börja kakla - helst nästa helg. Imorgon är det planeringsdag på dagis så då är barnen och Lars här hemma. Eller nån annanstans, vad vet jag, och nu är ju dagsbloggandet slut, men är han så snäll och mms:ar en bild på deras galenskaper hinner jag kanske lägga ut den under en rast (hint!). Annars så ses vi här på söndag igen!

 

Som ni har förstått kretsar kvällarna runt det där duschandet. Imorse bestämde jag mig för att barnen skulle få slippa åka och duscha med mig. Dom gråter av trötthet när jag väcker dom på morgonen och jag tycker så synd om dom. Men eftersom att det var härliga 20-nånting grader varmt när jag cyklade hem var jag ju tvungen att lösa det på något sätt. Nöden har ingen lag - ja förutom den där om förargelseväckande beteende - i med kidsen i poolen och en snabb tvätt under trädgårdsslangen. 

Måndag kväll och nu börjar dagsbloggandet. Klockan är 21 och jag har precis satt mig i soffan med en tallrik kesella och bär och ett glas mjölk, standardkvällsfikat här (förutom en liten paus under hepatit-larmet). Kvällen var verkligen inte som de brukar här. Efter att jag fick en dusch på Lars jobb medan Mille spelade fotboll och Amelia åt upp gårdagens tacoskal var det redan läggdags. Det är det negativa med att vara själv med barnen, jag slutar senare än Lars och det blir ingen kvalle- eller lektid utan typ marsch i säng. Sen hände det ovanliga - jag åkte inte till gymmet utan städade istället. Herregud så välbehövligt. Det har hamnat längre ner på priolistan, en bit nedanför dusch och sånt. Tvättvikning och fönsterputsning sparar jag till en annan dag - jag måste ju ha nått att göra på kvällarna!

 

I fredags var jag och Lars på bio. Vi lämnade barnen med mamma och jäktade in på stan för att se Fast & Furious 6. Nu ska ni få höra - jag höjde medelåldern rätt rejält. När jag gick ut från salongen började jag fundera. Filmen är från 11 år. Första The Fast and the Furious släpptes 2001. Det är 12 år sen. Drygt hälften av biobesökarna var alltså inte ens födda då.  

 

Sen på lördagen åkte vi till stugan för att fixa badrummet. När vi kom dit freestyleade jag som hantverkare och började arbetspasset med några koppar kaffe. Kruxet var bara att klockan var typ 16 vid sista koppen och jag dricker vanligtvis inte kaffe efter lunchkoppen. Så jag var pigg långt in på natten. När barnen sov och klockan slog 22 tyckte Lars att det var dags att slappa i soffan, men jag hade överskottsenergi så stackarn fick jobba i nästan tre timmar till =) Golv och väggar lappades ihop, gipsskivor skruvades upp på väggarna och Lars flöt första lagret idag. 

 

Den här veckan hoppas jag på att kickstarta veckobloggandet igen. Lars ska jobba i Norge och kommer jag ihåg rätt så startades bloggen för att han skulle kunna följa mig och Amelia när han jobbade borta förut. Så vi får se om jag hittar nått att skriva om. 

 

Ja vi är ju inte direkt snabbast i världen. Det var meningen att barnens nya säng skulle vara en våningssäng, men nu är alla leksaker stuvade under den. Så barnen delar säng. Så här såg det ut när jag och Lars gick och la oss igår. 

 

Idag var det avslutning på simskolan. Det var en gråtfärdig mamma som såg när Amelia klarade "sköldpaddan" och fick diplom, simmärke och en godispåse. Herregud så stolt och lättad jag var. Det var flera barn som inte klarade kraven så jag var jättenervös. Och det hade väll inte spelat så stor roll, men nu har hon ju utvecklats så enormt och lärt sig bra. Så nästa termin är hon "silverpingvin". Jag kommer ihåg när hon började "baddaren" i Brunflo och silverpingvinerna i gruppen innan henne såg så otroligt stora och skickliga ut. Nu kommer hon vara en sån stor simtjej. Jesus, vad fort det går! 

 

Ja, så kommer rapporten från stugan igen. Vi spenderade långhelgen där och behöll en av tjejerna från campingen  när hennes föräldrar åkte hem på torsdagen för att jobba. Så full rulle har det varit och barnen hittade en ny husvagn med två damer och tre hundar i som dom spenderade mestadelen av sin tid hos. 

 

För att uppdatera er på vattenbristen så börjar det tära på mig. Det blir otroligt mycket meck med att diska och hålla rent och tålamodet sinar till slut. Precis som hemma då där badrumsinredning och prylar är spridda över hela lägenheten. Bah. På så bra humör är jag ikväll efter frenetisk städning hela dagen. 

 

Imorgon är det sista simskoledagen för Amelia. Om dom tar emot Mille till hösten ska han också börja. Jesus, dom kommer att simma ihjäl mig barnen, då får jag ju två pass i veckan. Win-win! 

 

Roligt att skotta bort den sista snöhögen!

 

Nu är det hockey! Jag blandar nationalsång med bloggande. Kvinnor kan! 

 

Idag har jag och barnen varit hemma. Mille hade feber i två dagar, hosta, snuva och en röst som gjorde att dagis frågade om han hade nallat på Lars whiskey-förråd. Men idag var han pigg och Amelia stannade motvilligt hemma som sällsis. Men fy vad rastlös han var på förmiddagen. Klättrade på bordet, hällde ut vattenglas.. ja det var olidligt. Det botade vi med en tur runt VVS-butikerna i stan och Coop. Snabb lunch hemma och sen spenderades resten av dagen ute. Förutom ett besök hos moffa där dom fick låna badkaret. Tack tack!

 

Även att Amelia idag skulle slänga lite smutstvätt och undrade om vi inte har nån tvättmaskin längre - badrummet har varit utrivet i över en månad och tvättmaskinen har stått i trapphuset lika länge. Och när jag sa att vi skulle bada hos moffa utifall att vi åker till stugan där vi inte har nån dusch var hon lika frågande - där har vattnet varit fruset i över en månad. Tydligen berörs inte hon av vattenbrist såsom en bekväm vuxen i sina bästa dar. 

 

Alltså jag trodde inte att jag saknade sommaren. Men nu inser jag vad jag har saknat. Förutom solen är det underbart att fågelkvittret är tillbaka. Som dom tjattrade i skogen när vi var i stugan i helgen. Underbart, hörrni!

 

I helgen har vi varit i stugan. Och jag har insett att jag är gammal. Förut har jag tänkt att eftersom att det bara är stora barn som är ute och leker på egen hand så har dom alltså gamla föräldrar. I helgen var våra barn ute och lekte själva i stort sett dygnet runt - alltså är jag gammal. Så, då var det klargjort. 

 

Snön hade smällt i stugan. Några snöhögar fanns kvar. Mille hade svårt att förstå att det inte blev skoteråkning och fiske och envisades med att inventera fiskeväskan varje morgon. 

 

 

Barnens grannkompisar hade tagit med sig sin fyrhjuling och alla åkte med ett leende på läpparna. Fantastiskt vad dom organiserade det bra också, man fick åka två varv var med Wilma och under tiden man inte åkte satt man i kö och väntade snällt.

 

 

Vattnet lös fortfarande med sin frånvaro. Tydligen har det inte varit varmt nog för att proppen ska släppa i backen. Men vi börjar bli vana eftersom vi går in på femte veckan utan vatten i badrummet hemma också. I vart fall så ska stugans badrum också renoveras i sommar, så Lars rev ut badrummet i helgen och fick några entutiastiska hjälpredor på köpet! 

 

Nej, nu ska den gamla morsan gå ut och hämta in de stora barnen som borde ha sovit för länge sen. 

 

Vi har sånt bra dagis. Dom fixar och donar med barnen hela tiden. Som t.ex. när Mille tog med sig sin basketboll i fredags. 

 

Ska jag berätta hur vi firade valborg och kungens födelsedag? Inte alls. Barnen sov strax efter kl. 19 och då åkte jag till gymmet medan Lars tittade på film.

 

Idag däremot så har vi firat första maj genom en shoppingtur på Stadium. Vi börjar bli värre stammisar än Jessica, men nu är vi nog kittade inför våren och sommaren. Amelia fick ny jacka och nya skor på rean och Mille en basketboll. Sen åkte vi till Jenny, Roger och barnens kusiner i Kaxås där vi lekte, fikade och hälsade på lammen och kossorna. Det är alltid lika roligt där och varje gång vi åker därifrån frågar vi oss själva varför vi inte åker dit oftare. Men det blev räserfart hem till tvättstugan och middag med Elias.